Nu är det dags att göra upp planer för julen i år!
Häromdagen fick jag lite tid över och funderade hur julen har varit när jag var barn!
Hmmm...så många fina minnen! Julafton....varit hemma med mina föräldrar och väntade på tomten som brukade komma med presenter! Vi klädde julgranen på kvällen, eller rättare sagt tomten som gjorde det:)) Jag, som barn, fick åka iväg en stund på eftermiddagen och när jag kom hem då plötsligt stod den sagolika julgranen på sin plats med massor av presenter under. Det var bara så härligt! Mamma, pappa och jag! Sedan, när man var lite äldre och orkade vara uppe sent, gick vi till kyrkan kl 12 på natten. På juldagen träffade vi resten av familjen, mina bröder och deras familj!
Sedan jag flyttade till Sverige spenderade vi julen varje år med Attilas familj. Alltid fin julstämning! Så klart att vi alltid åkte til dem eftersom vi själva var barn då! Men nu är det dags att skapa vår egen tradition inom vår lilla familj!
Nu är vi inte längre barn! Vi är ju faktiskt föräldrar!
Nu är det Kristoffer som är viktigast för mig och Attila!
I år har vi bestämt oss för att vara hemma på julafton, klä granen, som i alla år, med julmusik i bakgrunden, äta god julmat (lite blandat mat blir det, både svenskt och ungerskt) och sedan öppna julklapparna tillsammans, på kvällen, precis som alla andra! Det känns inte rätt att efter några timmars julmys här hemma sätta sig i bilen med alla tusen saker som vi ska ha med oss och åka 12 mil, på julaftons kväll. Julafton ska betyda hemma med familj!
Längtar efter julafton faktiskt! Det känns annorlunda i år. Kristoffer kommer att förstå en aning mer i år kanske än förra året!
Ser framför mig hur han kommer att vara fascinerad av julgranen med alla glittrande kulor och ljus på, öppna sin gigantiska julklapp och andra paket som tomten har kommit med till honom och sedan leka med dem runt julgranen.
Julfirandet kommer att fortsätta på juldagen med Attilas familj!
Hoppas att ni alla kommer att få en fin jul och massor med julklappar!
Kraaam
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar